Många av världens språk håller på att dö ut i alarmerande takt. I genomsnitt dör ett språk ut varannan vecka. Av de ungefär 7 000 språk som fortfarande talas i dag menar språkkällan Ethnologue att det finns ungefär 3 000 hotade språk. Om allt fortsätter som nu kommer ett stort antal språk att försvinna under kommande decennier i och med att de sista modersmålstalarna dör och tar sin kultur och sina historier med sig i graven. Det har gjort att många runt om i världen ställer sig samma fråga: Hur räddar vi de utrotningshotade språken?
Det finns otaliga sätt att svara på den frågan. Det första steget för många samhällen är att se till att språket bevaras genom dokumentation. Vi kommer aldrig att veta hur många språk som redan har försvunnit från jorden eftersom de sista som talade dem dog utan att språket spelades in eller registrerades på annat sätt. Språk kan dock fortfarande dö ut även om de finns dokumenterade. Ett utdött språk har inte längre några modersmålstalare, även om det finns personer som fortfarande kanske kan förstå det (som latin). Ett språk som ingen längre kan förstå anses vara utrotat. Så även om vi dokumenterar ett språk betyder det inte att det inte kan vara hotat ändå.
Ett sätt att hålla ett språk vid liv är att göra undervisning i språket obligatorisk i skolor. Det kan också vara ett bra sätt att säkerställa att det fortsätter att överleva med hjälp av framtida generationer, men inte heller detta är alltid tillräckligt för att hålla ett språk vid liv. Grammatik och ordförråd är bara två aspekter av ett språk – att leva med ett språk innebär så mycket mer.
Som tur är finns det människor runt om i världen som hittar kreativa sätt att blåsa liv i hotade språk. Här är några av de mest kreativa sätten som utrotningshotade språk används på runt om i världen.
Med musik
Musik är en viktig del av vår vardag och används för underhållning, känslor, kommunikation med mera. Även om vi vet om det så kan vi fortfarande underskatta exakt hur viktig musiken har varit för mänsklig kultur. Musik har dokumenterat vår historia och våra legender och har på sätt spelat en stor roll för vår historieskrivning. Så det kommer inte som en överraskning att många använder musik för att främja användningen av hotade språk.
Ett exempel är garifuna, ett språk som talas av färre än 100 000 människor i Centralamerika, särskilt i Honduras. Språket talas av garifunafolket, en folkgrupp som härstammar både från Afrika och ursprungsbefolkningen på plats, den folkgrupp som kom till på 1600-talet efter att en grupp västafrikaner som kommit till Saint Vincent anslutit sig till det karibiska urfolket arawaker. De tvingades senare bort av brittiska kolonisatörer som invaderade ön, men gruppen har lyckats överleva till i dag.
Samspelet mellan språk och musik har spelat en stor roll för garifunafolkets fortsatta överlevnad, delvis genom framförandet av traditionella visor och danser, som jankunu, som skapades för hundratals år sedan som satir av de brittiska kolonisatörerna. En annan viktig aspekt är att när ny musik skapas så fångar den uppmärksamheten hos personer som kanske inte redan intresserar sig för språket. En genre som kallas puntarock kombinerar traditionellt garinagutrummande med ett modernt sound. Grupper som Garifuna Collective har turnerat världen över för att sprida ordet, bokstavligen.
Musik i sig självt är sannolikt inte tillräckligt för att hålla ett språk vid liv, men det är ett roligt sätt att tillsätta kreativ energi till det större målet om att bevara språket. Garifuna är långt ifrån det enda minoritetsspråket som använder musik. Gaeliska, jiddisch och många andra språk framförs och spelas numera in, både med traditionella och nya låtar. Oavsett om det är någons uttryckliga syfte att stödja ett hotat språk eller om det är en musiker som vill gå tillbaka till sina rötter genom att sjunga låtar på ett språk som knyter an till härkomsten så förlänger musiken språkets långa kulturhistoria.
Med filmer
Vi har tidigare skrivit om personer som använder tv och film för att bevara hotade språk. Det innefattar både att filma språkets modersmålstalare likt en dokumentär samt att göra kreativa verk efter manus. Båda sätten krävs för att se till att hotade språk överlever till kommande generationer.
Filmer på utrotningshotade språk är lite på modet just nu, eller de har åtminstone fått en hel del uppmärksamhet i media under de senaste åren. Disney skapade exempelvis en hawaiiansk version av den animerade filmen Moana och distribuerade filmen gratis till skolor runt om Hawaii för att främja det utrotningshotade språket. Man får nog erkänna att det var lika mycket i marknadsföringssyfte som av omtanke för språket, men det hjälper ändå unga människor att få upp ögonen för andra språk.
Små filmproducenter som väljer att använda utrotningshotade språk i sina verk är ännu viktigare än de enstaka storfilmerna. Det blir allt vanligare att man skapar filmer som använder den amerikanska ursprungsbefolkningens olika språk. I sig kan det orsaka en hel del problem – att se till att språket är korrekt översatt, att det representerar kulturen hos språkets talare på rätt sätt, att jobba nära ihop med modersmålstalarna – men rätt gjort kan det leda till att fantastiska filmer ser dagens ljus.
Filmen SGaawaay K’uuna (Knivens egg) använder till stor del urfolkets talanger för att ta det utdöende språket haida till vita duken. Språket har färre än 20 talare kvar och filmen kom till stånd genom att stamäldstar tänkte att det kunde vara ett bra sätt att få ungdomar intresserade av språket. Även om filmer i sig inte kan rädda ett språk, kan de blåsa liv i ett språk genom att ta det ut ur klassrummet och förmå tittare att få en djupare förståelse för det.
Med digitaliseringen
Internet har varit ett tveeggat svärd för utrotningshotade språk. Det har lovordats av många eftersom det för samman människor från hela världen på sätt som tidigare inte har varit möjliga. På så vis är talare av utrotningshotade språk inte längre begränsade geografiskt. Å andra sidan svämmar internet över av engelska. Majoriteten av allt innehåll online finns bara på ett språk. Tillsammans med det faktum att även de bästa översättningsverktygen tenderar att försumma hotade språk så framstår kanske inte internet riktigt som den flerspråkiga utopi det en gång förutsågs att bli. Ändå kan dess inflytande på alla språk inte underskattas, och särskilt unga människor använder digitala rum för nya innovationer med utrotningshotade språk.
Ett språk som används så är isländskan. Ungefär 300 000 personer talar isländska och nästan alla bor på Island. Språket har funnits i hundratals år, men har varit på nedgång de senaste decennierna. Det största hotet mot isländskans roll är engelskans kulturella dominans, som sakta har börjat ta över på ön. Det är delvis för att möta Islands massiva turistindustri, men lokalbefolkningen möts också av mer engelska i sin vardag, särskilt på internet.
Ett sätt att försöka tackla engelskans inflytande är att befästa isländskans roll och inte tillåta några förändringar i språket. Vissa menar att man behöver försvara isländskan mot yttre påverkan för att hålla den relevant. I praktiken har det dock inneburit att språket inte kan reagera på förändringar i världen. Lösningen kanske då kan vara att hitta en balans mellan att bevara ren isländska och att byta helt till engelska.
I podden Far Flung pratar en grupp unga islänningar om sina egna upplevelser av code-switching mellan engelska och isländska. Slutsatsen var att det fanns vissa ämnen som isländskan helt enkelt inte hade ord för – att prata om etnicitet och hbtqi-identiteter till exempel – och därför behöver de ta till engelska i många fall. Speciellt online har många unga börjat använda engelsk slang eller uppfinna egna termer för att kommunicera på isländska. Medan vissa säger att detta ”förstör språket” – på samma sätt som tonåringar världen över ”förstör” sina språk med slanguttryck – är det en nödvändig process för isländskan.
Om språk inte förändras över huvud taget kommer unga människor att vara tvungna att hitta alternativ för att kunna prata på ett sätt som passar dem. Genom att acceptera de lingvistiska förändringarna som påskyndas av den digitala tidsåldern hellre än att avvisa dem, har dessa hotade språk större chans att fortsätta vara kulturellt relevanta. Att blåsa liv i ett utrotningshotat språk är inget som händer över en natt utan något som kan ta generationer. Varje ny, kreativ lösning kan inte ensam lösa problemet, men tillsammans kan de introducera nya talare för de många språk som talas i planetens alla hörn.